I don't feel like dancing.. (eller vafan, jo det gör jag nog ändå!)..

Kärt barn med många namn som läser denna blogg. Idag är det alltså två veckor sedan min senaste update och då fick jag tillochmed visa upp ett stycket Slow Loris och några stycket söta hundar. Fin svenska jag skriver med måste jag säga!



Jaha, så två veckor mellan denna och senaste uppdateringen alltså. På den tiden har jag hunnit vara i Stockholm några dagar och ja, vad skall man säga? Jag trivs där som fisken i vattnet och hoppas verkligen på att min mamma skall flytta dit snart som det är tänkt. Köpte den där Fred Perry väskan som är på bilden. Must say I like it!

Annat är ju det här med praktiken. Jag började förra måndagen på Skånes Dansteater.
När jag blev tillfrågad så var jag väldigt entusiastisk och tänkte att, men vafan, det här blir ju coolt och roligt, lärorik osv.
Och det är nästan allt det där, UTOM roligt. Vi dansar första passet med dansarna i kompaniet och de är ju hur grymma som helst så tempot är väldigt högt, men jag och Mischa (min kära klassmate som är där med mig) gör så gott vi kan.
Det är väldigt kul. Men så vänder allt därefter och vi sitter som två döda bananas och glor i resterande 5 timmarna.
Bläh, usch och tvi är väl allt jag kan säga. Och som sagt, det är ju inte genomruttet men det är lättare att säga så om någon frågar om vi har roligt.

"var den förändring du vill se i världen".

Nu ska jag sova. Imorgon börjar en ny dag med ännu mer tråkpraktik.
So long suckers!
/Daniel "korean-kid" Persson