Femhundra: Sista inlägget
Mitt sista inlägg på www.danneep.blogg.se.
Den tolfte januari, 2009, när jag gick mitt första år på Lunds Dans o Musikal Gymnasium, startade jag upp denna bloggen för att kunna föreviga så mycket som möjligt i text och bild samt ge mina vänner i hemkommunen en chans till att blicka in i mitt "nya" liv om de så ville. Tror jag lyckades. Resultatet av det jag skrev har dock inte alltid varit vad jag hoppades på. Väldigt mycket särskrivning och en hel del upprepningar och pladder om ingenting som jag antar blir fint när jag väl sätter mig ner i London en kväll, har fruktansvärd hemlängtan och vill minnas tillbaks lite.
Under de här tre åren får det nog erkännas att mer än bara skrivsättet förändrats. När jag läser gamla inlägg och ser "idag lyckades jag komma in på en krog och dricka en bärs" så blir jag lite förundrad över hur livet faktiskt var när man kom hit. Ett liv då uteliv som närmast befann sig i köpenhamn och ett liv där man trodde att man var vuxen och visste bäst hela tiden. Så fel man hade.
Kom nyss på vad ordet för detta är; naiv.
Min första "headline" var: Daniel Persson & kaffekatterna.
För att återgå till varför den hette kaffekatterna så var det dels för att jag förr drömde om svarta katter. Svarta katter som inte gick att röra trots att jag försökte.
http://danneep.blogg.se/2009/september/utkast-existerar-kaffekatten.html#comment
Kaffekatter var även en egenpåhittad metafor för den grupp människor jag omgav mig med. Varför? Jo för att alla drack kaffe. Sjukt dålig fantasi.
Mina roligaste bloggpåhitt har varit hurtighetstävlingen jag och Anna hade, "Dagens goda gärning" som jag och Sarah trodde skulle bli något mer långlivad än vad den blev samt "Jag frågar, DU svarar" som höll i några få dagar. Allt detta för att få fler läsare men till vilken nytta?
Det är något för sent men jag inser att någon storbloggare blir jag aldrig för mitt liv utspelar sig inte på Stureplan och mina vänner är inte Oskar Linnros eller Alex Schulman. Bloggstatistiken intresserar inte längre och det är skönt för då behöver mitt skrivande inte bli så djäkla pretto heller. Med pretto menar jag inte att jag ansträngt mig särskilt mycket utan mer att jag inte behöver anstränga mig för att skriva roliga eller intressanta saker.. å andra sidan har jag inte gjort det särskilt ofta så..
Jag hade utlovat att länka några fler av mina personliga favoritinlägg men skippar det och låter de som bläddrar i arkivet att själva hitta kul och tråk.
Här slutar jag det skrivna lundalivs-kapitlet och påbörjar något nytt.
Drömmer inte längre om några svarta katter, de har sprungit iväg och spridit sig i världens olika hörn.
Mina vänner i Lund sitter inte längre och dricker kaffe tillsammans. Även de har och är på väg att sprida sig.
Det är läskigt, men vet att det bara är för det bästa.
Istället för att drömma om katter så drömmer jag nu om framtida lycka för mina vänner och mig själv. Jag drömmer om att lyckas med min dans och att mitt liv i London kommer bli så bra det bara kan bli, att mitt förhållande med Thyra kan fortsätta och att jag får återse min lundafamilj många gånger i livet.
Det har varit ett nöje att skriva i en blogg med en så fruktansvärd domän som "danneep.blogg.se".
Nu stänger jag den här dörren men öppnar en ny. www.danieljeremiah.blogg.se. Det är mitt nya "space".
Hejdå. Ciao. So long. Adjö. Godnatt.
För skojs skull lägger jag här ut mitt första skrivna inlägg.
Den tolfte januari, 2009, när jag gick mitt första år på Lunds Dans o Musikal Gymnasium, startade jag upp denna bloggen för att kunna föreviga så mycket som möjligt i text och bild samt ge mina vänner i hemkommunen en chans till att blicka in i mitt "nya" liv om de så ville. Tror jag lyckades. Resultatet av det jag skrev har dock inte alltid varit vad jag hoppades på. Väldigt mycket särskrivning och en hel del upprepningar och pladder om ingenting som jag antar blir fint när jag väl sätter mig ner i London en kväll, har fruktansvärd hemlängtan och vill minnas tillbaks lite.
Under de här tre åren får det nog erkännas att mer än bara skrivsättet förändrats. När jag läser gamla inlägg och ser "idag lyckades jag komma in på en krog och dricka en bärs" så blir jag lite förundrad över hur livet faktiskt var när man kom hit. Ett liv då uteliv som närmast befann sig i köpenhamn och ett liv där man trodde att man var vuxen och visste bäst hela tiden. Så fel man hade.
Kom nyss på vad ordet för detta är; naiv.
Min första "headline" var: Daniel Persson & kaffekatterna.
För att återgå till varför den hette kaffekatterna så var det dels för att jag förr drömde om svarta katter. Svarta katter som inte gick att röra trots att jag försökte.
http://danneep.blogg.se/2009/september/utkast-existerar-kaffekatten.html#comment
Kaffekatter var även en egenpåhittad metafor för den grupp människor jag omgav mig med. Varför? Jo för att alla drack kaffe. Sjukt dålig fantasi.
Mina roligaste bloggpåhitt har varit hurtighetstävlingen jag och Anna hade, "Dagens goda gärning" som jag och Sarah trodde skulle bli något mer långlivad än vad den blev samt "Jag frågar, DU svarar" som höll i några få dagar. Allt detta för att få fler läsare men till vilken nytta?
Det är något för sent men jag inser att någon storbloggare blir jag aldrig för mitt liv utspelar sig inte på Stureplan och mina vänner är inte Oskar Linnros eller Alex Schulman. Bloggstatistiken intresserar inte längre och det är skönt för då behöver mitt skrivande inte bli så djäkla pretto heller. Med pretto menar jag inte att jag ansträngt mig särskilt mycket utan mer att jag inte behöver anstränga mig för att skriva roliga eller intressanta saker.. å andra sidan har jag inte gjort det särskilt ofta så..
Jag hade utlovat att länka några fler av mina personliga favoritinlägg men skippar det och låter de som bläddrar i arkivet att själva hitta kul och tråk.
Här slutar jag det skrivna lundalivs-kapitlet och påbörjar något nytt.
Drömmer inte längre om några svarta katter, de har sprungit iväg och spridit sig i världens olika hörn.
Mina vänner i Lund sitter inte längre och dricker kaffe tillsammans. Även de har och är på väg att sprida sig.
Det är läskigt, men vet att det bara är för det bästa.
Istället för att drömma om katter så drömmer jag nu om framtida lycka för mina vänner och mig själv. Jag drömmer om att lyckas med min dans och att mitt liv i London kommer bli så bra det bara kan bli, att mitt förhållande med Thyra kan fortsätta och att jag får återse min lundafamilj många gånger i livet.
Det har varit ett nöje att skriva i en blogg med en så fruktansvärd domän som "danneep.blogg.se".
Nu stänger jag den här dörren men öppnar en ny. www.danieljeremiah.blogg.se. Det är mitt nya "space".
Hejdå. Ciao. So long. Adjö. Godnatt.
För skojs skull lägger jag här ut mitt första skrivna inlägg.
Daniel Persson har återgått till bloggandet.
Tillbaks igen, höh.
Alltså, jag vet vad ni som läst mina fyra andra bloggar tänker..: inte en gång till x) Haha, förlåt, men var tvungen.
Dessutom har jag nu fått hjälp av min kompis Sarahs vän Matilda som fixat till designen på bloggen vilket hon ska ha fett med creds för!
F'rresten, texten: "The world should revolve around me" är titeln på en låt som Little Jackie gjort och jag tycker att just den meningen var kind of great!
Längtar som f*n tills jag kan flytta in till Lund igen.. det börjar bli väldigt jobbigt att pendla och det går mig på nerverna. Ingen fritid efter skolan, skulle jag vilja stanna och istället ta bussen hem så kommer jag ju inte hem förrän vid åtta nio på kvällen. How uncool isnt that..
Annars så har skolan dragit igång igen, det är roligt värre. Har saknat alla dansfreaks i klassen och alla andra i de andra klasserna också såklart!
Lika kul var det dock inte att upptäcka hur klen man blivit och hur dålig kondition jag fått över ett så pass kort lov.
Idag fick jag höra världens äckligaste ord. Joss, Nicole och Kricke satt och pratade om det och fick mig nästan att spy (fast har iochförsig hört värre). Men ja, ordet var: Musta.
Och jag tänker inte gå in på vad det är, för då blir jag ännu mer illamående.
So long folks!
15 favoriter i repris och näst sista inlägget
le grand finale
Hörru!
Nu är det två inlägg kvar. Detta och ett till innan jag avslutar skrivandet i denna och övergår till en ny.
Känns djävligt konstigt. Avslutar liksom mitt skrivna lunda-kapitel iochmed denna bloggen eftersom jag skrivit i den sedan första året på LDMG.
Tror det blir lagom iallafall. Femhundra inlägg blir perfekt att avsluta på.
Men vi börjar bloggens recap lite smått redan i detta inlägg.
Tänkte att jag länkar ut lite av mina egna favoritinlägg.
http://danneep.blogg.se/2009/december/10000kg-i-phones-och-skriksang.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/july/utkast-dags-for.html#comment (första blogglayouten på bild)
Något jag älskar med att ha en blogg är att man hittar tillbaks till gamla minnen och kan sätta händelserna i ett tidsperspektiv. Clara (dansken) och jag har diskuterat hundra gånger när det var första gången jag var hos henne utan att komma på det. Så hittade jag det nu i ett blogginlägg.
http://danneep.blogg.se/2010/august/dansk-dag.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/december/karla-karlen-stadar-och-skottar-o-ja.html#comment
Hittat listor också. Här är en av dem. En del av blogg innehållet är ju fruktansvärt töntigt och dåligt skrivet dessutom. Men stoltserar dock med att jag inte skrivit med smileysar. Smileys är inte riktigt min grej.. inte i skrivandet iallafall.
http://danneep.blogg.se/2010/december/utkast-dec-30-2010.html#comment (2010-lista)
http://danneep.blogg.se/2009/october/tappade-planbocker-svininfluensa-och-fotogra.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/november/draft-nov-7-2009.html#comment (ett töntigt peppinlägg till d08, haha, eller ja, det kändes nog bättre skrivet än vad det var att läsa iallafall!).
http://danneep.blogg.se/2009/may/matte-patte-balett-svett-fest-pest-spya-kr.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/july/utkast-its-raining.html#comment
Ser att det finns sjukt mycket depp nedskrivet men även en hel del glädje också. Föredrar nog den glade skribenten.
http://danneep.blogg.se/2010/march/helgen-och-pasklov.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/march/ukm-lordagen.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/march/sunday-bloody-sunday-but-not-this-day-thoug.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/september/nojd.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/april/snabbt.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/may/utkast-dragosta-din.html#comment
Så har jag länkat ut några av favoriterna nu. 15 av 498 inlägg. Länkar fler i nästa och det allra sista.
Ändå mycket man hunnit med på två och ett halvt år. För mycket nästan, haha.
För att rapportera lite angående dagen så har den varit lika stillastående som de senaste sen jag kom hem till Kivik igen. Här är verkligen inte kul att vara. Har inte tajmat med vänner iallafall, den saken är säker. Ingen som kunnat ses då ingen varit hemma nästan.
Man har ju inte den där vänskapskretsen här på österlen som man hade för sisådär 3 år sedan. Bull.
Nä, istället har jag letat boende inför London-besöket. Tog lång tid och nu när det är sommarsäsong är ju så gott som allt upptaget eller så kostar det skjortan. 3 nätter kostar mycket om man bor på hotell.
Hittade ett såkallat "Hostel" nu istället som jag ska bo på. Dela rum med 6 andra äckliga killar och tjejer. Eller ja, har jag riktigt tur så är mina "roomies" roliga som fan och vill ta en öl eller något. Hade varit kul att bo med backpackers som är pratglada alternativt att jag får bo med lugna människor som sköter sitt och sen kan jag genomlida kvällarna, nätterna och morgnarna i stilla ensamhet. Som tur är har jag ju lite blivande vänner och klasskamrater som lovat att umgås med mig under dagarna och househunta så det blir bra. Billigt boende blev det iallafall. 650kr för tre nätter är inte fy skam.
Dags för sängen.
Over and out!
Hörru!
Nu är det två inlägg kvar. Detta och ett till innan jag avslutar skrivandet i denna och övergår till en ny.
Känns djävligt konstigt. Avslutar liksom mitt skrivna lunda-kapitel iochmed denna bloggen eftersom jag skrivit i den sedan första året på LDMG.
Tror det blir lagom iallafall. Femhundra inlägg blir perfekt att avsluta på.
Men vi börjar bloggens recap lite smått redan i detta inlägg.
Tänkte att jag länkar ut lite av mina egna favoritinlägg.
http://danneep.blogg.se/2009/december/10000kg-i-phones-och-skriksang.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/july/utkast-dags-for.html#comment (första blogglayouten på bild)
Något jag älskar med att ha en blogg är att man hittar tillbaks till gamla minnen och kan sätta händelserna i ett tidsperspektiv. Clara (dansken) och jag har diskuterat hundra gånger när det var första gången jag var hos henne utan att komma på det. Så hittade jag det nu i ett blogginlägg.
http://danneep.blogg.se/2010/august/dansk-dag.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/december/karla-karlen-stadar-och-skottar-o-ja.html#comment
Hittat listor också. Här är en av dem. En del av blogg innehållet är ju fruktansvärt töntigt och dåligt skrivet dessutom. Men stoltserar dock med att jag inte skrivit med smileysar. Smileys är inte riktigt min grej.. inte i skrivandet iallafall.
http://danneep.blogg.se/2010/december/utkast-dec-30-2010.html#comment (2010-lista)
http://danneep.blogg.se/2009/october/tappade-planbocker-svininfluensa-och-fotogra.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/november/draft-nov-7-2009.html#comment (ett töntigt peppinlägg till d08, haha, eller ja, det kändes nog bättre skrivet än vad det var att läsa iallafall!).
http://danneep.blogg.se/2009/may/matte-patte-balett-svett-fest-pest-spya-kr.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/july/utkast-its-raining.html#comment
Ser att det finns sjukt mycket depp nedskrivet men även en hel del glädje också. Föredrar nog den glade skribenten.
http://danneep.blogg.se/2010/march/helgen-och-pasklov.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/march/ukm-lordagen.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/march/sunday-bloody-sunday-but-not-this-day-thoug.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/september/nojd.html#comment
http://danneep.blogg.se/2010/april/snabbt.html#comment
http://danneep.blogg.se/2009/may/utkast-dragosta-din.html#comment
Så har jag länkat ut några av favoriterna nu. 15 av 498 inlägg. Länkar fler i nästa och det allra sista.
Ändå mycket man hunnit med på två och ett halvt år. För mycket nästan, haha.
För att rapportera lite angående dagen så har den varit lika stillastående som de senaste sen jag kom hem till Kivik igen. Här är verkligen inte kul att vara. Har inte tajmat med vänner iallafall, den saken är säker. Ingen som kunnat ses då ingen varit hemma nästan.
Man har ju inte den där vänskapskretsen här på österlen som man hade för sisådär 3 år sedan. Bull.
Nä, istället har jag letat boende inför London-besöket. Tog lång tid och nu när det är sommarsäsong är ju så gott som allt upptaget eller så kostar det skjortan. 3 nätter kostar mycket om man bor på hotell.
Hittade ett såkallat "Hostel" nu istället som jag ska bo på. Dela rum med 6 andra äckliga killar och tjejer. Eller ja, har jag riktigt tur så är mina "roomies" roliga som fan och vill ta en öl eller något. Hade varit kul att bo med backpackers som är pratglada alternativt att jag får bo med lugna människor som sköter sitt och sen kan jag genomlida kvällarna, nätterna och morgnarna i stilla ensamhet. Som tur är har jag ju lite blivande vänner och klasskamrater som lovat att umgås med mig under dagarna och househunta så det blir bra. Billigt boende blev det iallafall. 650kr för tre nätter är inte fy skam.
Dags för sängen.
Over and out!
Inspirerad igen.
Att dansa
Har tittat på SYTYCD igen. Är programmet bra? Som fan.
Blir så inspirerad och taggad på att dansa när jag ser det programmet. Alltid.
Det är något speciellt det där med att bli inspirerad. Man får inte riktigt en tanke i huvudet utan man bara känner det i hela kroppen och vet vad man ska göra. Man får en känsla av att "vilja göra" och "vilja skapa".
Om jag hade kunnat vara inspirerad dygnet runt hade det varit underbart för jag skulle vilja jämföra det lite med en lyckas fylla. Man är glad och vill att det ska fortsätta.
Jaja, nu väntar soffan. Min sovplats när jag är hemma. Fint.
Jobb imorgon. Tidigt. WAAH!
Godnatt!
Har tittat på SYTYCD igen. Är programmet bra? Som fan.
Blir så inspirerad och taggad på att dansa när jag ser det programmet. Alltid.
Det är något speciellt det där med att bli inspirerad. Man får inte riktigt en tanke i huvudet utan man bara känner det i hela kroppen och vet vad man ska göra. Man får en känsla av att "vilja göra" och "vilja skapa".
Om jag hade kunnat vara inspirerad dygnet runt hade det varit underbart för jag skulle vilja jämföra det lite med en lyckas fylla. Man är glad och vill att det ska fortsätta.
Jaja, nu väntar soffan. Min sovplats när jag är hemma. Fint.
Jobb imorgon. Tidigt. WAAH!
Godnatt!
Precious
Kivik.
Är tillbaks i Kivik nu igen. Känns lite halv bull när man dessutom inte har så mycket här att göra. Bull.
Lägret gick iallafall super förra veckan och vi (jag och Ina) klarade av vårt lilla uppdrag att simma 1 mil på fem dagar. Sjukt jobbigt och tråkigt men djävligt glad nu i efterhand. Problemet är ju bara att hålla igång träningen hela sommaren. Lite av ett omöjligt uppdrag skulle jag nog vilja påstå.
Inte för att bilden har något med det jag skriver att göra men tänkte det kunde bli lite tomt annars.
Såg en bra film på Canal+ innan. "Precious". Hade hört talas om den innan men inte tagit mig tid att titta. Handlar iallafall om en 16-åring som blir fysiskt och psykiskt misshandlad av sina föräldrar och om hur hon lyckas ta sig från det för att stå på egna ben.
Tyckte det var en intressant film där det varken hände för mycket eller för lite. Värd att se iallafall!
Stör mig dock på Mariah Carey som spelar socialarbetare. Har lite svårt för henne både som skådespelerska och artist.
Nu ska jag ta tag i årsboken. Jobbigtmen värt i slutändan. Ciao!
Är tillbaks i Kivik nu igen. Känns lite halv bull när man dessutom inte har så mycket här att göra. Bull.
Lägret gick iallafall super förra veckan och vi (jag och Ina) klarade av vårt lilla uppdrag att simma 1 mil på fem dagar. Sjukt jobbigt och tråkigt men djävligt glad nu i efterhand. Problemet är ju bara att hålla igång träningen hela sommaren. Lite av ett omöjligt uppdrag skulle jag nog vilja påstå.
Inte för att bilden har något med det jag skriver att göra men tänkte det kunde bli lite tomt annars.
Såg en bra film på Canal+ innan. "Precious". Hade hört talas om den innan men inte tagit mig tid att titta. Handlar iallafall om en 16-åring som blir fysiskt och psykiskt misshandlad av sina föräldrar och om hur hon lyckas ta sig från det för att stå på egna ben.
Tyckte det var en intressant film där det varken hände för mycket eller för lite. Värd att se iallafall!
Stör mig dock på Mariah Carey som spelar socialarbetare. Har lite svårt för henne både som skådespelerska och artist.
Nu ska jag ta tag i årsboken. Jobbigtmen värt i slutändan. Ciao!
