Let me tell you 'bout hard work.

Ett och ett halvt års slit har tagit ut sin rätt på mig nu..
Det här är nog första gången jag faktiskt drabbats av riktig feber som går upp och ner och dessutom tar min röst ifrån mig. Iallafall första gången under min tid på Ldmg.

Har stannat hemma ett flertal gånger under den här tiden men då har det varit att man mått lite dåligt eller varit jättetrött och behövt en vilodag men det här är helt sjukt.
Jag brukar kunna gå i skolan även om jag inte mått hundra eller haft ont i en fot osv osv, men den senaste veckan och idag så har det varit omöjligt.
Min kropp har inte orkat under dagarna (som spenderats i soffan) men under kvällarna har jag tvingat den till att göra något. Hatar verkligen känslan av handikappad eller att man inte gjort något av sin dag. Det värsta som finns..

Min motivation har jag nog lämnat tillsammans med Revyn. Jag vet inte vad jag ser fram emot nu.
Julen är inget att hurra för och ja, då återstår nyår som ska bli riktigt trevligt. men efter det?
Hur ska jag ta mig tillbaks till motivationen igen?
Hur ska jag bli frisk? Spelar ju ingen roll att jag sover för jag får ändå ont i halsen ännu en gång..

nu tar jag och min negativa anda en rejäl dusch.