Onyktert!

Så kom dagen. Fre-dagen. Väldigt lägligt och väldigt behövande. Har varit en jättebra dag samtidigt som en pain-in-the-ass-dag. Blev kallad för banan av en av danslärarna under vårt rep till Revyn. Och nej!
Märk detta! Banan i det här sammanhanget var långt ifrån bra. Blev kritiserad stenhårt hela jävla sista två timmarna samtidigt som vi tryckte ihop oss. Med oss menar jag 60 dansare och musikalare som skall ge er världens bästa föreställning.
Näst nästa måndag har alltså denna premiär.

I övrigt har det varit chill-krök denna afton hos Michelle och ja, onyktert var bara förnamnet. Vet inte ens om jag är i ett tillstånd just nu då jag skriver som en vettig människa bör skriva, men det känns iallafall så.

Fick vänta på fidde-bussen (fittbussen) tillsammans med Ronja i 1 timme, när vi skulle åka hem. Fyfan vad störigt. Bussen vi skulle åkt med först kom aldrig så vi fick vänta på nästa som var helt fullknakad. Men fyfan..
När jag därefter (i Lund) skulle cykla hem så möter jag en tjej som ber mig stanna med henne. Hon var packad som en granat och skulle leta efter sin pojkväns lägenhet. Så där stod jag i ca 13 minuter och höll henne sällskap tills hon tillslut hittade rätt. Otacksam var hon också för hon sa bara: nu kan du gitta!
Hon hade ju kunnat säga: tack snälla korean-farbror som stannade och höll mig sällskap.

Dags att sova för det är vad detta knas behöver. GODNATTER!