Mycket på en och samma gång.

Då skriver man igen. En vecka sen senaste inlägget, inte fint för statistiken.

Det är en hel del jag hade velat skriva om. Hur det går med studentlivet, hur mina första dagar som artonåring varit och hur allt arbete kanske börjar ge resultat. Men tyvärr finns inte den tiden och det engagemanget jag hade krävt för att berätta allt detta.
Senaste veckorna har varit en enda lång evig kamp för att hålla humöret uppe vilket inte är särskilt lätt när snön nu börjat lägga sig och plugget hänger över en. Dessutom har arbetet med ansökningar till skolor sugit musten ur alla. När jag fick höra om ansökningar och hur jobbigt det var så tänkte jag "men det är bara en massa papper". Där hade jag ju sjukt fel. Det är solon som ska koreograferas och ja, massa papper men det är inget man fyller i på en timme eller två utan det tar faktiskt dagar att bli klar.
MEN jag skrev mitt sista matteprov någonsin idag iallafall. Det är ju något att hurra för iallafall!

Så snart jag återfinner tid så ska jag blogga friskt, kära vänner. Snart åker jag och Sarah till Gambia och herregud vad jag längtar. Kommer bli helt underbart.

Kramar!


saknad